Större Demokrati

Glappet mellan politiken och unga måste minska. Alla beslut som rör unga ska unga kunna påverka. Men idag när varannan ung inte känner sig inkluderad i samhället och knappt två av tio unga upplever att de kan påverka sin kommun har vi ett stort jobb att göra.

Att ge människor en röst som räknas är grunden i en demokrati. Att införa rösträtt från 16 år sänker inte bara trösklarna för ungas politiska deltagande, utan tar bort dem helt.

Det var inte särskilt länge sedan som det ansågs onödigt och farligt att låta kvinnor, 23-åringar och dömda rösta. I efterhand känns det ju konstigt att vi inte ville ha en större demokrati. I år när den allmänna rösträtten fyller 100 år är det hög tid att återigen ställa frågan – allmän och lika för vem?

Världen har förändrats radikalt på 100 år
– 6 samtidsspecifika anledningar till att sänka rösträttsåldern

Bättre inkludering

Varannan ung känner sig inte inkluderad i samhället samtidigt som unga idag är mer samhällsengagerade än någonsin. Unga driver förändring, står på barrikaderna och tar ansvar för vår gemensamma framtid.

Logisk utveckling

Demokratin har utvidgats gång på gång för att inkludera fler under 1900-talet. Flera länder har redan rösträtt från 16 år i antingen nationella eller regionala val, däribland Skottland, Österrike, USA och Tyskland.

Möjlighet att påverka

Inte ens 2 av 10 unga upplever att de kan påverka sin kommun. Medelåldern i riksdagen är 45.3 år, och 18–29-åringar är den åldersgrupp som är mest underrepresenterad i fullmäktigeförsamlingarna på lokal nivå.

Större inflytande

När en person är 16 år har kraven och möjligheten att ta ansvar ökat. 16-åringar får starta företag, måste betala skatt och är straffmyndiga. Att sänka rösträttsåldern matchar kraven med inflytandet.

Ökat valdeltagande

Valdeltagandet ökar på sikt om unga får rösta. Forskning visar att unga som röstar medan de går i skolan tenderar att rösta livet ut och dessutom bli mer aktiva samhällsmedborgare.

Nya perspektiv

Bara den som är ung idag vet hur det är att vara ung idag. Rösträtt från 16 tar tillvara på den erfarenheten och innebär att vi sänker genomsnittsåldern för förstagångsväljare från 20 till 18 år.

Jovisst men...

…16-åringar är ju omogna.

Lyssna på forskningen! Det finns inga stora skillnader i mognad mellan 16- och 18-åringar. För andra åldrar är mognad inget villkor för att rösta, så varför ska det vara det för unga?

…unga bryr sig inte om politik.

Tvärtom! Över hela världen leds demokratiska rörelser som Fridays for Future och Black Lives Matter av unga. Bara i Sverige samlar ungdomsrörelsen över 650 000 unga. Faktum är att unga är mer samhällsintresserade än någonsin.

…unga röstar radikalt och populistiskt.

Faktiskt inte! Idag finns det över tio länder i världen som har sänkt rösträttsåldern till 16 år. I de exemplen kan man se att unga varken röstar mer populistiskt eller extremt än resten av befolkningen.

…unga saknar livserfarenhet.

16-åringar är experter på att vara 16 och kan bidra med den livserfarenheten. 16-åringar tillför lika värdefulla perspektiv till demokratin som 33-åringar, 56-åringar och 85-åringar.

applåd.jpg — “Beslut blir bättre om unga själva får vara delaktiga. Vi är positiva till att försöka med en sänkt rösträttsålder på kommunal nivå eftersom vi tror att det kommer öka det politiska intresset bland unga och stärka demokratin.”

— Lena Nyberg, generaldirektör Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor

Foto: Emma Grann

”Att vara ung och samhällsintresserad men utan rösträtt är otroligt frustrerande. Oavsett vad jag säger är min röst inte är lika mycket värd som vuxnas.”

— Mayson Joacimsbarn Persson, 17 år, vice ordförande och talesperson i Youth 2030 Movement

”Varje dag möter jag unga i mitt jobb som har åsikter om platsen de bor på. Deras perspektiv är ovärderligt i den kommunala politiken. Att sänka rösträttsåldern skulle ge unga en större möjlighet att påverka sin vardag!”

— Christina Nordmark, Ungdomsstrateg Region Dalarna